Avfall som finns i påsen för restavfall – som inte borde finnas där

Endast en tredjedel av det som slängs i påsen för restavfall är sådant som ska vara där. Resterande två tredjedelar är värdefullt material som hade kunnat återvinnas om det sorterats rätt. Har du koll på vad som finns i din påse?

I påsen för restavfall ska du slänga sådant som inte går att återvinna – blöjor, kvitton, tops, hushållspapper och liknande. Materialet skickas till förbränning i kraftvärmeverket i Västerås och blir till värme och el.

Efter plockanalyser av Strängnäsbornas avfall kan vi se att ungefär två tredjedel av materialet som finns i påsen för restavfall bränns helt i onödan, på grund av felsortering. Tänk om allt det felsorterade materialet istället hade gått till återvinning. Då hade vi i Strängnäs kunnat bli mer än dubbelt så bra på sortering. 

Den genomsnittliga påsen för restavfall innehåller...

• 29,3 % matavfall
  Matavfall som sorteras rätt rötas och blir till biogas, resterna efter rötningen ­används som gödningsmedel på åkrarna. 

• 37 % förpackningar och tidningar
  Om de pappers­förpackningar som idag bränns istället skulle sorteras rätt skulle vi ­spara 16 ­miljoner träd per år. För varje kilo insamlad plast spar vi 1,8 ­liter olja och ett ton tidningar motsvarar 14 träd. Glas- och metallförpackningar kan återvinnas hur många ­gånger som helst! Så visst är det synd att sådana värdesaker går till förbränning?

• 1 % elavfall och farligt avfall
  Farligt avfall kan skada människor och miljö om det hamnar på fel ställe. Därför ska det lämnar in till en återvinningscentral så att det kan hanteras på rätt sätt. I elavfall finns värdefulla metaller som kan återvinnas hur många gånger som helst

• 32,7 % restavfall
  Blöjor, kuvert, våtservetter, gamla ­pennor, snus, äggskal och ­kvitton – ­typiska ­exempel på sådant som inte går att ­återvinna och som hamnar i ­påsen för restavfall. Det restavfallet blir till skön värme och el i kraftvärmeverket i Västerås.