Allt material har ett värde - tillsammans återvinner vi mer än någonsin

För att en förpackning ska kunna återvinnas måste den först sorteras rätt. Det är där du kommer in i bilden! Varje gång du sorterar ditt skräp rätt gör du en stor insats för miljön. Vi strävar efter att exakt allt material som kan återvinnas ska återvinnas, och tillsammans med dig kan vi uppnå det.

Ett bananskal är inte bara ett bananskal, det är 100 meter i en biogasbil. En kapsyl kan bli en del av en ny bil, en ketchupflaska kan bli till en blomkruka. Vartenda litet skräp har ett värde.

– Vi vill att allt som går att återvinna ska få chansen att återvinnas. Inga förpackningar eller annat återvinningsbart material ska skickas till förbränning. Men för att nå dit måste alla vi i Strängnäs jobba tillsammans. Det är invånarna som gör det allra viktiga jobbet, nämligen sorteringen i hemmet, säger Kent Briby, operativ chef för återvinning.

Under många år har SEVAB arbetat för att mer material ska återvinnas. När färgsorteringen infördes år 2010 minskade villaägarnas brännbara avfall med 43 procent. Men ännu mer måste hända för att ytterligare minska mängden avfall som går till förbränning.

– Vi jobbar på flera fronter samtidigt och ser över hur sorteringen fungerar i villor, i lägenheter, på arbetsplatser och på återvinningscentralerna. Vi analyserar flödena av avfall och hittar lösningar för hur vi kan göra saker bättre och smartare, berättar Kent Briby.

"Vi vill att allt som går att återvinna ska få chansen att återvinnas. Inga förpackningar eller annat återvinningsbart material ska skickas till förbränning."

Plockanalyser visar positiva resultat

År 2018 gjordes en plockanalys på kommuninvånarnas hushållsavfall, och förra året gjordes en ny. Analysen gav glädjande besked, Strängnäsborna blir allt bättre på att sortera!

– Vi mäter sorteringen i hushållen genom att undersöka vad som slängs i påsen för restavfall, tidigare kallat övrigt hushållsavfall, alltså innehållet i den svarta påsen för dem som har färgsortering. Genom att se hur stor andel av materialet i den svarta påsen som är rätt respektive fel sorterat kan vi följa utvecklingen.

Undersökningarna görs genom klassiska plockanalyser. Påsarna öppnas och undersöks, innehållet sorteras och vägs. År 2018 var endast en tredjedel rätt sorterat i svarta påsen, resterande två tredjedelar var matavfall och förpackningsmaterial som hade kunnat återvinnas om det hade sorterats rätt.

 

Mätningen som gjordes år 2020 visade på positiva resultat. Innehållet i den svarta påsen var nu 43 procent övrigt hushållsavfall och 57 procent felsorterat material.

– Det är en förbättring med drygt 10 procentenheter! Utvecklingen går i rätt riktning, och vi ser positivt på framtiden, resultaten ska bli bättre för varje år. Vi får inte glömma varför vi gör det här, det är för att verka för ett hållbart samhälle och en framtid för våra barn.

– Det är de små enkla handlingarna i vardagen som gör stor skillnad, säger Kent Briby. Varje litet skräp som sorteras rätt gör skillnad.